Tommy Lyngborn var och fotade MG racing på Brand Hatch 27-28 April men lyckades även få  några Healeys på bild!  

SID1 har under vintern genomgått en liten översyn, framförallt motorn hos Kenneths Motor i Motala. Nya lager, kolvringar och ventilstyrningar (en satt lite löst, fick byta en ventil också!). I övrigt inga problem, men skönt att ha den genomgången inför säsongen. Hade ju gått fyra säsonger utan större problem.

Lite ny färg här och där på motor och i motorrummet, känns ganska fräscht nu. Idag blev bröllopet klart, med god hjälp av svågern/grannen Penno kom motor och låda på plats. Lite mer skruvande, sedan är det förhoppningsvis dags för förlossning nästa vecka. Det första skriket är alltid en välsignelse!

Tror att även PGs bil snart – kanske redan? – är i samma skede, och Claes vet jag redan har ny genomgången motor och växellåda på plats. Inte bara Opelmekande där alltså!

Och snart är det ju dags för säsongspremiär på Kinnekulle 10-12 maj. Du kommer väl och tittar, hälsar och hejar!?

Övertygad om att även Anders Schildt, Micke Frieberg och Elmon Larsson kommer dit med uppfräschade bilar och uppladdat adrenalin!

Anders L

 

 

I vår familj finns ett stort intresse för motorsport. Självklart sprunget ur sambons Claes Andersson intresse för först folkrace, sen rally och numera racing. Att det blev just Claes som jag ville göra en intervju med var att han kört just alla tre olika genre.

Hur började ditt bilintresse och framför allt att köra fort?

Min kusin Bengt åkte på varenda rallytävling på 70-talet och jag fick följa med och titta i skogen. Min första bil blev sen en Opel Rally Kadett och då hade jag en dröm om att köra rally. Pengar fanns dock inte, vilket kan ha berott på att den låg i diket med jämna mellanrum i Tranås-trakten….

Det har alltid varit spännande att köra fort, den känslan försvinner nog inte när den väl satt sig.

Med tiden avtog intresset för motorsport och jag började med båtar istället. Både att bygga och vara ute på sjön.

Varför blev det just Opel som blev favoritmärket när det kommer till utöva motorsport?

Rally Kadetten utmärkte sig i skogen och eftersom det blev min första bil så har tanken hängt med genom åren att någon gång tävla med just Opel.

Claes Andersson

När började du med motorsport och varför?

I mitten på 90-talet skulle kollegorna på jobbet ha en klubbtävling i folkrace. De byggde bilarna själva och tyckte att jag kunde vara med. Jag fick låna en bil av en kompis och var med i tävlingen som gick på folkracebanan i Stensjön. Det var riktigt roligt och det gjorde inte saken bättre att jag kom bra till.

Sedan blev jag biten. Köpte folkracebilar och trimmade med hyfsad framgång i några år. Efter det kom rally naturligt att vilja prova. Första rallybilen blev en gammal Volvo 140 som jag körde i några månader. Det gick väl sådär. Jag upptäckte snabbt att andra körde galet fort i skogen! När jag bytte bil till en Opel Ascona A började det gå bättre och bättre. Bland annat körde jag mycket rallysprintar i Östergötland med flera vinster.

Asconan A byttes mot en Ascona B i nationella klassen och jag höll på till fram till 2002. Även backtävlingar körde jag några gånger. Dock började det gå alldeles för fort i skogen och intresset avtog. Jag hade uppehåll till 2013 då återigen en kollega fångade mitt intresse för Historic Racing. Han var engagerad i Austin Healey som jag även byggde sedan. Numera kör jag även en Opel Rally Kadett och äldste sonen en Opel Ascona A i just Historic Racing.

 Folkrace, rally och racing – du har provat alla – vilken är roligast?

Alla är olika men racingen är extra kul på grund av gemenskapen och att man delar den med familjen i depån. Det är heller Inte lika mycket jobb med bilen som i rally. Körmässigt är det två olika saker och går inte jämföra.

Racingen gör mindre ont att köra, det är inte lika farligt och därmed säkrare.

Vad är det som driver dig att fortsätta köra?

Det är en hobby som vilken som helst. Framför allt är det kul att ha något att fundera på. Sedan är det självklart spänningen och anspänning i tävlingsmomentet.

Tekniken, mekandet och få bilen så ultimat det går – är det lika intressant som själva körandet?

Nästan – man vill ha en bil som går så fort som bara är möjligt utifrån gällande reglemente. Det är en tillfredsställelse när allt funkar.

Hur stor del spelar bilen kontra förarens insats under racens gång? Är det skillnad på vilken motorsport man kör?

I racing spelar bilen en större roll för framskjutna placeringar än i rally. Där blir förarens kompetens och framför allt mod ett större utrymme.  Ju högre nivå man kommer i all motorsport desto större roll spelar bilen.

Idag finns det en Austin Healey,  Opel Ascona A, Opel Rally Kadett och snart en Opel GT i garaget. Vilken är roligast att köra? Varför?

Just nu är det Kadetten eftersom den är nyast men i längden är det Healeyn på grund av att det är mer utmanande för föraren.

Finns det någon bil du skulle vilja prova att tävla med? I vilken motorsport?

Möjligtvis en bil med en stor V8 i Historic racing. Annars är jag rätt nöjd med de bilar vi har.

 

Det är några månader kvar till säsongen dra igång igen och som vanligt är hela familjen laddade 🙂

Cilla

Hej på er engelska sportbilsentusiaster, ni är mycket välkomna till våra veckoträffar på söndagar i sommar.

 

Våra bilträffar börjar klockan 12.00. Jämna veckor från juni till och med augusti. OBS varje söndag i juli.

 

På: Sund örtagårds café vid Säby Gård utanför Strängnäs.

 

Datumen 2/6, 16/6, 30/6, 7/7, 14/7, 21/7, 28/7, 11/8, 25/8.

 

Vägbeskrivning om du kommer från Strängnäs hållet: Efter ca 14 km norr om Strängnäs på väg 55 sväng till vänster efter Aspö Livs.

 

Vägbeskrivning om du kommer från Enköping hållet: Efter ca 18 km söder om Enköping på väg 55 sväng höger mot Sund Örtagård.

 

På Sund Örtagård finns det cafè med servering av hembakta bullar. För mer info se deras Facebook sida.

 

För information om bilträffen kontakta: morgan.stefan.olsson@outlook.com

 

Hjärtligt välkomna hälsar
Carl af Ugglas och Stefan Olsson

”I Roslagens famn på den blommande ö, där vågorna kluckar mot strand”. Där skall vi ha vårt årsmöte den 24-26 maj 2019.

 

Välkomna till Marholmen som är en fantastiskt fin ö, vackert belägen vid vattnet en liten bit sydost om Roslagens huvudstad, Norrtälje. Vår bas kommer att vara på Marholmen Hotell och Konferens, där vi bor sjönära i det ganska nybyggda hotellet (2015).

Se  www.marholmen.se  för mer information om hotellet och ön. Klicka på filmen där för en guidning av ön!

På hotellet finns en mängd möjligheter till aktiviteter, t ex SPA-bad ute och inne, bastu vid havet, äventyrsgolf med mera. Men vi kommer såklart också att njuta av fina vägar, små bruksorter och närheten till Östersjön under helgen.

Se det preliminära programmet nedan, vi uppdaterar informationen löpande på hemsidan under perioden fram till årsmötet.

Fredag 24 maj

Ankomst under eftermiddag/tidig kväll. Incheckning på hotellet kan ske efter 15.00. Vi äter en gemensam middag, troligtvis någon form av buffé med start ca 19.00.

Lördag 25 maj

Vi åker en slinga på fina Roslagsvägar och äter sedan gemensam lunch på Åtellet i Norrtälje vid ca 13-tiden. Efter lunch planeras två möjliga aktiviteter: Besök med guidad visning på Pythagoras Industrimuseum – Tändkulemotorfabriken i Norrtälje. Se www.pythagorasmuseum.seför mer information. Ett annat alternativ är att följa med på en guidad stadsvandring i de centrala delarna av Norrtälje. För de som vill kan sedan Marholmens SPA eventuellt avrunda eftermiddagen. Bokning sker på hotellet till för oss rabatterat pris.

På kvällen blir det som vanligt ”finmiddag” med tre-rätters och trevlig gemenskap.

Söndag 26 maj

Efter frukost hålls klubbens årsmöte. Därefter avslutas årsmötet.

Möjlighet till lunch till självkostnadspris finns för de som så önskar innan hemfärd.

Det går också bra att boka ankomst tidigare alternativt hemresa senare direkt med hotellet.

Anmälan görs i två steg.

  1. Genom att fylla i anmälningsblanketten (Blankett) och sedan e-posta den till eastsection@healeysweden.com. Följ blankettens instruktioner.
  2. Anmälan bekräftas genom att betala anmälningsavgiften på 700 kr/person till klubbens bankgiro eller pluskonto. Se detaljerna på anmälningsblanketten.

 

Frågor besvaras av

Anders Gustafson  076-115 02 42

Kjell Åman 070-251 51 33

alternativt e-posta till eastsection@healeysweden.com

 

Länkar:

www.marholmen.se

www.pythagorasmuseum.se

www.roslagen.se/sv/norrtalje/

www.norrtalje.se

 

Välkomna till vackra Roslagen önskar East Section genom Anders, Börje, Kjell och Tommy!

Tack för att vi i år igen får fira lucia ute hos er Odd och Britt-Marie Spandow på Mariebergs Säteri i Grödinge! Lika trevligt som vanligt!

Att bygga en Healey eller vilken annan racerbil som helst för historisk racing är ganska snårigt. Det finns flertalet sätt att reda ut vad som får lov att byggas om, modifieras osv. Det första som anger hur bilen ska byggas är Homologeringen – ett dokument som tekniskt dokumenterade bilen och godkänndes av FIA (Fédération Internationelle de l’Automobile) ett visst datum i historien. Utöver det så finns ett reglemente som heter Appendix K som beskriver vilka avsteg som får göras från homologeringen och vilka tillägg som är obligatoriska, främst säkerheten med bur, stol, bälte, brandsläckare osv. Som ett tredje komplement finns även möjligheten att själv söka efter en historisk dokumentation och bevisning för hur en bil tävlade under den aktuella tidsperioden. Om man tex kan finna att en Healey deltog i en internationell tävling med bredare fälgar och skärmbreddare så får man lov att bygga sin bil så. Dock måste den även i allt annat överensstämma med just den aktuella bilen som förebild. Man kan alltså inte plocka äpplena ur kakan från både homologering, appendix K och historiska dokument och bevis.

När det gäller just en Healey 3000 så finns en omfattande homologering som tillsammans med appendix K utgör i princip hela det tillåtna sättet att bygga en race Healey.

Rent sportsligt och resultatmässigt så är historisk racing ganska förutsägbar med tanke på att de bilar som var snabba på tex. 60-talet även är snabba nu för tiden. Inget har egentligen förändrats. Sporren för mig personligen är att bygga en bil som trots ett begränsande regelverk ändå är betydligt bättre på ett flertal mindre punkter än vad man lyckades med på 60-talet och på så vis få upp bilens lägstanivåer. Kan bromsar, motor, hjulupphängningar, viktfördelning osv optimeras bättre än vad man lyckades och hann med på 60-talet så blir bilen snabbare. Med andra ord; inget får lämnas åt slumpen om man vill utmana E-types, Cobror osv.

Min nuvarande tävlingsbil är den senaste i raden av race Healeys som jag byggt från modifierade gatbilar eller helt från grunden. Min bil är byggd från grunden vilket innebär en helt ny ram, innerkaross och ytterkaross i aluminium. Enbart dörrstommarna och övre plåten mellan torpedvägg och instrumentbräda är gamla. Det är tillåtet att förstärka bilens bärande konstruktion lokalt, eller på de ställe det redan finns någonting. Dvs förstärkning av infästningar för motor och hjulupphängningar får göras (men ganska diskret) och ramen får tex förstärkas med en utanpåliggande plåt. I mitt fall så utgör den nya ramen som är utan sprickor och dylikt från 50-års brukande en bra stomme. När det kommer till buren så är det reglerna i Appendix K som gäller och i själva verket utformas den för förarens säkerhet. Dock är det naturligtvis så att den styvar upp ramen och om infästningspunkter och konstruktion utformas noggrant kan det bidra enormt mycket till styvheten.

När väl ram, inner och ytterkaross blivit klara så är det dags att anpassa bilen specifikt för racing och de originalkomponenter som byts ut. Bensintank, pedalställ med bromsvåg, oljekylning, stol, bälte,  kollapsibel styrning, barlastinfästningar, broms- och elledningar m.m. kräver alla sina ändringar, beslag, förstärkningar osv.

Motorn jag byggde för bilen har såklart alla godsaker som stålvevaxel, stålstakar, smidda kolvar, aluminiumtopp osv. Även här reglerar Appendix K en del tillägg och förtydligande som gör det möjligt att fritt porta toppen och konstruera en egen kamaxelprofil tex. Detta tillsammans med starkare material och bättre balanseringsmaskiner gör att effekten landar på strax under 300hk. Att jämföras med Healey på 60-tale som sällan gick över 200hk.

Växellådan är förmodligen det stället där det inte kan göras mycket mer än vad som gjordes på 60-talet och de som kört en race Healey vet att man får leva med skrapningar tack vare högre varvtal och hårdare material i drev som gör att synkringarna inte griper lika bra.

I bakaxeln så är det modifieringen i stort sett enbart monteringen av en lamelldiff, starkare drivaxlar, alternativa utväxlingar och lokal förstärkning av fäste för panhardstaget.

Bromsarna är även de identiska med 60-talets bortsett från montering av skivor även bak. Tyvärr är bromskylning inte tillåtet mer än med ett fast monterat ”scoop” som är väldigt svårt att få till på en Healey. Aningen farligt anser jag då bilarna går väldigt mycket fortare och ska bromsas ned från högre hastigheter nu för tiden. Vi använder dock andra värmetåligare bromsbelägg och bromsvätska samt stålomspunna plastöverdragna bromsslangar.

Hjulupphängningarna får tyvärr inte modifieras så mycket men spiralfjädrar fram, bladfjädrar bak, bussningar samt stötdämpare för ändras så länge de bygger på samma funktion och princip som originalet.

Elsystemet specialbeställdes med en del kablar borttagna med desto fler tillagda för extra bromsljus, transponder, oljetryckslampa, framtida extraljus, dubbla bränslepumpar med mera.

Efter lackering av ram och innerkaross påbörjas montaget av nya fina delar. Själv är jag väldigt noggrann med att allt som monteras ska se snyggt ut och så långt det är möjligt ha ett ytskiktsskydd. Jag bygger alltid ihop hela bilen, startar-upp och provkör innan ytterkarossen monteras för sista gången och sen lackeras enbart på utsidan.

Därefter är det dags för hjulinställning, viktbalansering (s.k. corner-weight) med förare i bilen och nå upp till homolgerad minimivikt på 1030kg. Just vikten är tråkig för oss som kör Healey eftersom homologeringen gjordes på en rallybil som var utrustad för den tidens uthållighetsrally. Dvs reservhjul, domkraft, kartläsarstol, stor bränsletank osv. Om min bil vägts utan bur, som ju inte fanns  på 60-talets bilar, så hade vikten landat runt 930kg. Att behöva stoppa i 30 kg bur är såklart nödvändigt men 70kg barlast är inte kul. En Jaguar E-type ska enligt homologeringen väga runt 900kg men hur den än lättas kommer den aldrig under 1000kg. Tänk er att få bygga en Healey och kämpa för att komma ner till minimivikten som kanske borde varit ~850kg…

Första testet med min bil var på Sturup Raceway i maj 2017. Först 5-6 varv i lugnare tempo för att allt ska ha en chans att röra sig och börja jobba. Sedan upp med bilen på bockar och inspektion av alla viktiga skruvar, muttrar osv. Ut igen och successivt öka takten under 10-15 varv. Tillbaks i depån för kontroller och sedan ut på banan med full attack och för att få en känsla för bilens balans och uppförande. Allt gick som planerat men för säkerhetsskull så kollar jag alltid över i stort sett allt på bilen efter första inkörning och mellan alla tävlingar.

Vid kommande tävlingar så visade sig bilen vara en aning snabbare än min förra vilket ju vara hela poängen med övningen.

//Anders Schildt

http://www.healey.se

info@healey.com