SÅ MYCKET INBRINGADE HEALEYN OVAN, NOJ 393, PÅ EN AUKTION NYSSENS. Bilen som plockats fram ur ett garage där den stått orörd i 42 år, var en av fyra föregångare till vad som skulle bli 100S. En fabriksbil som tävlade på Le Mans både 1953 och 1955, och just det som hände 1955 är väl vad som gett bilen extra proveniens och medverkat till att bilen nu såldes för en sådan hutlös summa pengar.

Le Mans 155 var det ja:
Mercedes-Benz hade debuterat under året med sin nya 300 SLR, och det med stora framgångar, bland annat segrade man på Mille Miglia. 300 SLR hade en kaross i magnesium vilket minskade vikten ganska ordentligt men gjorde att den kommande katastrofen antagligen förvärrades. Däremot var bilen, i motsats till sin värsta rival Jaguar D-typ, inte utrustad med skivbromsar, så för att förbättra bromsverkan var bilen utrustad med luftbroms på så vis att föraren kunde vinkla upp en väldig bromsvinge bakom sig vid behov.

Säkerhetstänket var inte så omfattande då 1955. Banan i Le Mans var i stort sett oförändrad sedan starten av loppet 1923, då topphastigheten låg runt 100 km/h. Katastrofåret 1955 var motsvarande siffra tre gånger högre. Bilarna hade heller inga säkerhetsbälten, förarna var av den åsikten att det var bättre att kastas av vid en kollision än att sitta instängd i en brinnande bil.

1955 års lopp på Le Mans började den 11 juni. Konkurrensen mellan Mercedes, Jaguar, Ferrari, Aston Martin och Maserati var stenhård och loppet var också extremt snabbt. Varvrekord slogs på löpande band.

Det är på slutet av varv 35 det händer: Mike Hawthorn i en Jaguar D-type (som leder) dundrar fram på depårakan med Pierre Levegh i en Mercedes-Benz 300 SLR en bit bakom. Hawthorn har just passerat Lance Macklin i den där kostbara Healeyn, NOJ 393, och uppfattar då en depåsignal om bränslepåfyllning. Han bromsar snabbt för att dyka in i depån omedelbart, istället för att köra ytterligare ett varv. Jaguaren, med de nya skivbromsarna bromsar hastigt in, vilket får Macklin i Healeyn att kasta sig på bromsen och gira vänster förbi den inbromsande Jaguaren. Han har i det läget ingen uppfattning om Levegh i Mercedesen strax bakom, eller Juan Manuel Fangio, som i sin tur är på väg att passera sin märkeskollega. Det går fort.

Levegh hinner inte reagera. I 240 kilometer i timmen träffar han Healeyn bakifrån, lyfter och svävar mot banans vänstra sida där den landar på den jordvall som är tänkt att separera åskådarläktarna från banan. Framvagn och motor på Leveghs bil, slungas in på läktaren och dödar och skadar ett stort antal åskådare. Levegh kastas ur bilen och dör omedelbart. Bilen med sin magnesiumkaross börjar brinna.

Fangio lyckas undvika Healeyn då den först slår i depåräcket på höger hand för att sedan studsa tillbaka över banan igen och slår där i räcket och träffar och dödar en åskådare. Macklin själv klarar sig utan allvarliga skador. Tävlingen fortsätter.

Sammanlagt dör 84 människor i den värsta katastrof som drabbat någonsin motorsporten. Mercedes lämnar tävlandet för 32 år.

Nu har den här Healeyn, exklusiv av egen kraft, alltså sålts, i det skick den tillskansat sig efter 42 år i en lada. 843 000 £ blev det alltså. Är man intresserad av hela hela bilens historia kan man, såvida man är engelsklärd, ta del av mer fakta kring själva bilen, publicera på Bonhams i samband med auktionen. Engelska wikipedia har bistått med kunskap om vad som hände där på Le Mans 1955. Nederst en film från händelsen.

NOJ 393